Fem förmågor i pedagogisk planering

Fem förmågor är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument. Om lärare i alla ämnen, kanske genom sin lokala pedagogiska planering!?, fokuserar på dessa ”big 5″ kommer elever lättare att nå målen, skriver Göran Svanelid som har studerat grundskolans alla kursplaner.

Varför måste varje skola ta fram egna lokala pedagogisk planeringar? Ska grundläggande mål för vad man ska lära sig i grundskolan skilja sig åt?

Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av.

Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper.En kvalitativ lokal pedagogisk planering ska utgå från förmågorna som uttrycks i syftet och i kunskapskraven och ska dessutom vara skriven så att elever och föräldrar förstår texten, gärna med förtydligande exempel. Hittills har jag dock sett få lokala pedagogiska planeringar som är skrivna på ett språk som gör att elever och föräldrar får konkreta svar på frågor som: Vad ska vi lära oss? Varför just detta? Hur ska vi lära oss detta? Vad kommer att bedömas? Hur kommer bedömningen att ske?

I värsta fall får elever och föräldrar ta del av sjutton obegripliga lokala pedagogiska planeringar, en per ämne. Men även om alla dessa dokument skrivs på ett begripligt språk skulle det uppstå en viss mättnad om man som elev eller förälder ska sätta sig in och försöka förstå innebörden i alla dessa dokument.

I Lpo 94 fanns cirka 500 strävansmål och i denna massa dolde sig kunskapskvaliteterna. En fördel med Lgr 11 är att målen ”bara” är 71 stycken. Förmågorna blir därmed synligare och har vi identifierat vilka förmågor som ska utvecklas i undervisningen vet vi samtidigt vad som ska bedömas.

Vilka är då de viktigaste förmågorna? Jag har funnit fem förmågor som jag har valt att kalla ”The Big 5”. Rangordningen utgår från de så kallade långsiktiga målen och kunskapskraven.

  • Analysförmåga
  • Kommunikativ förmåga
  • Metakognitiv förmåga
  • Förmåga att hantera information
  • Begreppslig förmåga

Sammanfattningsvis kan The Big 5-förmågorna underlätta kommunikationen mellan lärare och mellan hem och skola vid alla de tillfällen då elevers kunskapsutveckling ska synliggöras. Det blir helt enkelt ”färre bollar i luften”. Om eleverna får chans att börja utveckla The Big 5-förmågorna redan i årskurs 1 kan lärare på senare stadier surfa på samma våg, eller som någon har sagt: ”När eleverna kommer till högstadiet så ska vägen redan vara asfalterad, det är bara strecken som behöver målas.”

Varför måste varje skola ta fram egna lokala pedagogisk planeringar? Ska grundläggande mål för vad man ska lära sig i grundskolan skilja sig åt mellan olika skolor? Hur stor andel av tiden, på ett ungefär, går åt för att gå igenom ”basen”?, hur stor tid har varje skola till sitt förfogande för att skapa en ”personlig” inriktning?

Inser samtidgt att det är svårt när jag läser Svanelid (2012) ”Jakten på The Big 5 går vidare” i Lärarnas nyheter – pedagogiska magasinet:

Om det ena problemet har att göra med bedömningsstödets kvantitet handlar det andra problemet om komplexitet. Låt mig ta ett exempel från ett kunskapskrav i geografi: ”Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.”

Hängde ni med? Kommer lärare kunna komma överens om en gemensam tolkning av detta? Hur ska kravnivåerna förklaras för elever och föräldrar? Och apropå komplexiteten: Enligt mitt sätt att räkna innehåller denna enda mening sexton olika bedömningsaspekter. Dessutom ska vår NO-lärare ha koll på hundratals värdeord.

Svanelid (2012) forstsätter

Min idé är att försöka skapa en bedömning som utgår från en enkel bärande princip. Här återvänder jag till The Big 5, som är generella, finns i alla ämnen och gäller hela skoltiden. För att tydliggöra hur förmågorna kan användas i bedömningen har jag gjort två matriser. Den första ger en hjälp att hitta The Big 5 i kursplanens text. Den andra är tänkt att visa hur de olika förmågorna kan bedömas, en slags ”good enough-bedömning”.

I det här exemplet har jag utgått från det centrala innehållet och kunskapskraven för avsnittet om ”Kropp och hälsa” i biologi för årskurs 6. I den första matrisen (klicka här!) har jag för tydlighetens skull valt att ta bort värdeorden eftersom syftet är att visa på relationen mellan The Big 5 och kunskapskraven:

 

Advertisements

One thought on “Fem förmågor i pedagogisk planering

  1. Ping: Lokal pedagogisk planering och fem förmågor | Tankar i tiden från Lund

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s