Används digitala verktyg i lärandet?

Huruvida kommuner, skolor och lärare använder digitala verktyg i lärandet ska utredas med hjälp av en kartläggning av det ”digitala läget” i Sveriges skolor under hösten. Utredningen ska spegla läget med hjälp av 75 indikatorer. Läs mer i LIKA it-tempen för skolan (samt i Stefan Pålssons blogg):

LIKA it-tempen för kommuner, skolor (och lärare?)

LIKA it-tempen för kommuner, skolor (och lärare?)

SKL:s sida kan man läsa:

Att skolan har tillgång till och använder moderna verktyg och digitala resurser är numera en självklarhet och något som framgår tydligt av skolans styrdokument. Men det räcker inte att skaffa datorer och läsplattor. För att den nya tekniken ska utveckla skolan och elevernas lärande krävs ett långsiktigt strategiskt arbete och engagerade rektorer och skolledare.

Hans Renman, strateg på SKL förklara på vilket sätt IT i skolan har effekt

Jag vill nedan växla över från det strategiska LIKA verktyget som syftar till en strategisk plan på strategisk ledningsnivå till att återge lite av de de mängder av diskussioner som just nu pågår på nätet kring hur lärare använder och kan/bör använda digitala verktyg i skolan för att utveckla lärandet.

Under kvällen den 25 juni diskuterades på twitter, med mer än 130 inlägg, lektioner, läxor och flippat upplägg. Allt startade med att Lotta Karlsson (@FrokenFlipp) la ut följande:

Strong teachers...

Strong teachers…

Detta inlägg följdes på någon timma av mer än 130 inlägg! Då diskuterades bland annat upplägg av lektioner, läxor och flippat material. Jag läste in olika syn på lärande, vikten av innehåll (och typ av innehåll, som ni ser i citat ovan), vikten av läxor och vikten av digitalisering i form av flippat material; eller kanske snarare av flippat synsätt. Är det någon skillnad mellan läxor och flippat?, diskuterades mycket.

Jag vill inte påstå att jag har en fullständig och fullödig definitioner av läxa och flippat material. I annat blogginlägg visar jag på exempel från Lottas blogg som kanske inte visar på ett renodlat flippat material (just i detta inlägg). Men jag skulle vilja kalla inlägget för ett utmärkt exempel på hur lärare kan utnyttja nätet för lära elever (och alla som läser bloggen), inspirera och inbjuda till diskussion (skulle kanske kunna kallas för ”flippat tankesätt”). För mig handlar utnyttjandet av digitala verktyg om att synliggöra lärande, genom en mängd ”underliggande” verktyg, vilket Lotta så föredömligt både skriver och visar i sin blogg. Det finns mängder med verktyg som underlättar kommunikation, vilket Lotta också både beskriver och visar i sin blogg. Det handlar som sagt om både lärarens och elevers lärande. Är övertygad om att om lärare, som Lotta, beskriver något i form text och film (Lotta använder säkert fler verktyg/medier, men låt oss nu koncentrera oss på text och film):

När Lotta i bloggens text och film så tydligt visar sin nyfikenhet, glädje och lärande så kommer detta att smitta av sig på eleverna. Ett digitalt verktyg som en blogg strukturerar och tydliggör både den stora Agendan (läroplanens mål och förmågor som ska övas) och små funderingar/frågor (som t ex finns insprängda i Lottas film).  Lotta Karlsson visar på att det är möjligt att visa en del av världen i en blogg. När saker visas på ett strukturerat sätt, med ett flippat synsätt, som i Lottas blogg, är det sedan möjligt för elever att reflektera, ofta genom att kommunicera, över det man sett, med med både andra klasskamrater och lärare över nätet.

Jag är osäker om ens 75 indikatorer i LIKA it-tempen för skolan kan täcka in det som Lotta visar i ett enda blogginlägg. Jag frågade Stefan Pålsson och fick svaret:

Och mycket riktigt i LIKA it-tempen för skolan kan man läsa:

Verktyget är inte till för att tala om hur man ska arbeta pedagogiskt med IT i klassrummet

Så här ska LIKA verktyget användas:

LIKA verktyget - vem gör vad

LIKA verktyget – vem gör vad

Ok jag ser poängen. LIKA verktyget är ett STRATEGISKT verktyg. Alla som studerat strategi vet att det finns (minst) två sätt att jobba strategiskt, strategi som plan (en strategisk plan tas fram av ledningen) och strategi som handlingsmönster (man kan titta på dem som handlar). Båda sätten kan förhoppningsvis leda mot samma mål. Och vad är nu målet? Är målet det vi redan nu kan se vissa lärare göra, t ex Lotta Karlsson, bl a i sin blogg: mittflippadeklassrum.wordpress.com .

 

 

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s