Wikipedia: kunskapande skapande

Lärare Ylva Pettersson om i Wikipedia i skolan

I diu-rapporten (2013) Läsa och skriva digitalt – en nyckel till framgång i skolan och livet  finns på sid 20-22: ”Wikipedia: kunskapande skapande”:

Wikipedia: kunskapande skapande

Wikipedia: kunskapande skapande

Ylva Pettersson lärde sig Wikipedia för att kunna ge tyngd åt den kritiska hållning hon försökte inpränta i eleverna. Pettersson fann med Wikipedia en plats där kreativitet och kunskap skapades och uppmuntrades, där man i en fri gemenskap kunde bli del i ett globalt projekt för att förbättra och tillgängliggöra information. En plats där kritiskt tänkande och källkritik är grundprinciper. (diu-rapport (2013) Läsa och skriva digitalt – en nyckel till framgång i skolan och livet  sid 20-22)

Pettersson berättar om vad som krävs för att bidra på Wikipedia, att man är en smula insatt i wikitekniken. Pettersson ha spelat in en serie korta filmer som beskriver hur man redigerar i Wikipedia: hur man kan provar att redigera i något som kallas ”sandlådan”. Tiden i klassrummet kan användas till att utmana en elev att tänka källkritiskt kring material hen har hittat. (ibid)

Ska nya artiklar skrivas kan det vara bra att läsa Wikipedia:Relevanskriterier. Där framgår vad som krävs för att ett ämne ska vara relevant, så att den artikel som någon har tänkt att skapa får vara kvar som en del av uppslagsverket.

Pettersson beskriver hur hon har en grupp som arbetar med lokalhistoria. Deras mål: att utveckla Wikipedia-artikeln om Skara så att den når upp till kriterierna för en utmärkt artikel – den högsta kvalitetsnivån på Wikipedia. För att åstadkomma detta har eleverna:

Inlett ett samarbete med Länsmuseet, de har kontaktat lokalhistoriker och forskningsbibliotek. De har vänt sig till kyrkan, fastighetsägare och företagare för att få komma åt att fotografera. De har läst på om offentlighetsprincipen och copyright-bestämmelser. De har begärt ut handlingar från kommunen
som kan visa på Skaras historia. De spelar in egna versioner av Gunnar Wennerbergs
Gluntar för att kunna ladda upp ljudspår….

När ett projekt är färdigt, ofta brukar det ta ungefär sex till åtta veckor, har eleverna
inte bara bidragit med en gåva av fri kunskap till tusentals, ibland miljontals, läsare. De
har också fått chansen att träna på att arbeta i en community, att nätverka med företag
och organisationer i samhället, att arbeta med socialt entreprenörskap, att ta ansvar för
sitt eget arbete och att uppleva känslan av att göra något som är viktigt – på riktigt.
(diu-rapport (2013) Läsa och skriva digitalt – en nyckel till framgång i skolan och livet  sid 22)

Beundrar insatserna med att redigera i wikipedia-artikeln om Skara. De som redigerar får räkna med att redigeringar som inte lever upp till Wikipedias krav tas bort (ex1, ex2, ex3, ex4, ex5,). När man redigerar på Wikipedia och själv får uppleva att det kan vara svårt att få in ny text, kan det på kort sikt leda till besvikelse. På längre sikt stärker det ofta redigerarens kunskaper kring hur Wikipedia fungerar, och många gånger stärker det redigerarens förmåga att se hur andra artiklar har redigerats. Hen får helt enkelt förmåga att bedöma olika artiklars trovärdighet (genom att gå in på historiken och se hur just den artikeln har redigerats tidigare). På så sätt kan Wikipedia användas på ett mer förnuftigt och reflekterat sätt.

Elev  Jonatans Glad om Wikipedia i skolan

Vill även visa på hur en elev, Jonatans Svensson Glad, uppfattar användningen av Wikipedia:
i artikeln: ”Wikipedias verklighet och betydelse i skolan” . Ett inlägg som uppmärksammades av Wikimedia även i WikimediaSE:s twitterflöde:

Wikipedias betydelse i skolan

Wikipedias betydelse i skolan

Så här skriver Jonatans Svensson Glad:

Jag är elev på ett av Stockholms län mest sökta gymnasium. Jag är även skribent på Wikipedia. Detta gör att jag har ganska bra kunskaper om källkritik samt hur trovärdig informationen på Wikipedia olika sidor är. Därför oroar det mig att många lärare, i synnerhet på så kallade 1:1-skolor (där alla elever tilldelas egen dator), inte känner till hur Wikipedia redigeras, förutom att ”alla kan vandalisera det”. Lärare skall undervisa oss elever om att tänka mer kritiskt, trots att de själva inte riktigt vet hur källkritiskt tänkande redan används på internet och på webbplatser som Wikipedia. Elever blir chockade när jag visar hur snabbt klotter upptäcks och tas bort, samt att stora och kända uppslagsverk innehåller nästan lika många faktafel som Wikipedia. Trots att Wikipedia är det största uppslagsverket någonsin, och uppdateras hela tiden, och trots att Wikipedia citerar flera källor samt använder fotnoter, medan Nationalencyklopedin (NE) bara citerar en, eller möjligtvis två, gamla böcker. så händer det att lärare ber elever att inte använda Wikipedia och motiverar det med att webbplatsen inte är trovärdig.  (Glad, 2015, ”Wikipedias verklighet och betydelse i skolan”) .

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s