Strategi för att förbättra den digitala kompetensen

Skolverket har fått uppdrag att ta fram nationell skolutvecklingsstrategi för att förbättra den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syfte att minska lärares och rektorers administrativa arbete.

I samråd har Skolverket fått fram att det finns stort kompetensutvecklingsbehov:

synpunkterFrånGenomfördaSamråd

Edward Jensinger skriver om ”Nationell strategi för fortbildning?”:

Det har efterfrågats en nationell strategi för skolans digitalisering. Jag och många andra har hojtat högljutt om behovet. Det är allmänt känt att ojämlikheter mellan skolor är mycket stor i allmänhet och inom området digitalisering i synnerhet. I olika sammanhang talas det om A och B skolor där förutsättningarna för elever är olika och ojämlikheterna ökar. Behovet av den där kloka nationella strategin för skolans digitalisering är mycket stor.

Nationell strategi låter stort och viktigt. Själv tittar jag dock mer på konkreta goda exempel som redan finns. Det finns många lärare som redan synliggjort  sin undervisning, sitt upplägg, på nätet.

Det skulle behövas ett verktyg som underlättar kategorisering, klassificering och strukturering av goda exempel. Likaså skulle det, med samma logik, behövas tillgängliga nationella digitala läromedel som varje lärare skulle kunna använda, referera till och vid behov kunna utveckla till sitt egna material.

Låt mig på slutet jämföra ”utveckla undervisningen om hur digitaliseringen påverkar oss på samhälls- och individnivå” med begreppet Medie- och Informationskunnighet (MIK) som också försöker fånga digitaliseringens möjlighet (och hot).

Jag har på annan plats skrivit om medie- och informationskunnighet:

”Hur får vi en hållbara utveckling av medie- och informationskunnighet?” frågar sig Michael Forsman på sid 77-84 i UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning (Carlson, 2013,Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället-Skolan och demokratin). Eftersom det är en bra fråga och en poängrik rapport så tar jag avstamp från denna rapport och fråga. Forsman menar att i Unescos-dokument ”Media and informations Literacy. Curriculum for teachers” (2011) är medie- och informationskunnighet i första hand ett instrument för demokrati, fred och samförstånd mellan medborgare. Forsman menar dock att en ökad medie- och informationskunnighet hos lärare och elever har betydelse också för framtidens arbetsmarknad och för att lyckas i den globala konkurrensen. (ibid s 77).

Skolan skapades ur båda dessa behov (demokrati och konkurrens):

Skolan som vi känner den skapades utifrån industrialismens behov av massutbildning och kollektiv lydnad [konkurrens], men också med upplysning och bildning som ideal  [demokrati] (Liedman 2001/2002, i Forsman 2013, s 77).

Dessa både utgångspunkter finner jag intressanta att fördjupa sig i, vilket gjorts här.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s