Kategoriarkiv: Skolpolitik

Hur vet vi att våra skolor gör rätt?

Har läst om hur Svedala arbetar för att stärka dess, skolor, rektorer, lärare och elever på deras blogg KvUtiS: webb2.svedala.se/kvutis. På bloggen sammanfattas bland annat ett seminarium kring Hur vet vi att våra skolor gör rätt saker? på Skolriksdagen:

Johan Lundgren, utbildningschef, och Michael Rystad, utvecklingsstrateg medverkar i Skolriksdagens seminarium – ”Hur vet vi att våra skolor gör rätt saker?” den 27 april. På seminariet presenteras Svedalas systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete, SKA-modellen (källa).

På bloggen visas även två filmer från seminariet (källa): Läs mer

Väljer vi bort, inte till?

Efter att på förmiddagen (delvis) varit med i en debatt kring ”fria skolvalet”, rätten att välja, likvärdiga skolor, så skrevs först ett blogginlägg kring möjlighet att välja kommun som satsar på digital utveckling. Därefter lästes Catarina Thestrups blogginlägg om En sammanhållen skola en förutsättning för demokratin. En artikel som ledde till nedanstående reflektioner kring att vi ofta väljer bort skolor, men kan vi även välja till en skola? Läs mer

Kan våra elever välja kommun som satsar?

Hur det går med datorsatsningar som 1:1 (att alla elever har egen dator) beskrivs i Tallvids (2015a) avhandling 1:1 i klassrummet : analyser av en pedagogisk praktik i förändring och i en inspelad video , som spelades in inom ”Framtidens lärande”, där Tallvid den 6 maj 2015 kl 16.30-17.30 berättade om sin avhandling (Tallvid, 2015b):

Läs mer

Lund som Sveriges ”mattestad”

Stefan Norrestam, utbildningsdirektör och chef för gymnasieförvaltningen i Lund, ville 2012 lansera Lund som Sveriges ”mattestad”.


Hur ska detta gå till?

– Vi erbjuder fem, sex gymnasieelever tre veckors sommarjobb med cirka 6000 kronor i lön för att läsa avancerad matematik med inriktning mot problemlösning. De får handledning av lärare och tidigare vinnare av mattetävlingar som nu studerar på högskolan. Lund har haft många mattesatsningar som producerat elever som vunnit olika tävlingar.

Det vore intressant att se en uppföljande artikel.

Skolans kunskapsmål

Skolans kunskapsmål kan inte reduceras till: antingen klarar du detta eller så misslyckas du, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Gunnar Hyltegren

Gunnar Hyltegren

Lärare kan behöva fortbildning så att de lär sig att det går att informera elever och sätta kunskapsrelaterade betyg. Om fler lärare hade lärt sig det för 15 år sen, hade fler elever kunnat mer, skriver skolexpert Per Måhl: Läs mer

Om skolpoltik och Dylan Wiliams syn på lärande

Såg 21 augusti 2014 först ”Världens bästa skitskola”:

Världens bästa skitskola - del 3

Världens bästa skitskola – del 3

Såg därför Dylan Wiliams syn på lärande i ”Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg”:

Dylan Wiliam om lärande

Dylan Wiliam om lärande

Tycker det rätt klart framgår i programmen att vi som politiker, medborgare och föräldrar måste lita på skolan och dess lärare. Ingen gynnas av att politisera skolan, vilket även framkommer i Johan Wennströms artikel: Läs mer

Medelvägen? – finns den? Såklart!

Edward Jensinger (@EdwardJensinger) skriver om detta i ”Lust och fägring stor!” på bloggen edwardochskolutvecklingen.blogspot.se:
Ni som hänger på Twitter har säkert inte missat den ständigt återkommande diskussionen om vad lärande ska vara. Ett läger står och ropar hårt arbete, tragglande och faktakunskaper. Ett annat läger svarar lust, motivation, glädje. Sen står de där och pratar förbi varandra. Det verkar som om de aktivt anstränger sig för att missförstå varandra.
Jag är en sådan där typ som tycker att det är viktigt att våra elever tycker att skolan är meningsfull, att de känner motivation för studierna och att de, om tillfälle ges, kan få känna lust kring kreativ, engagerande och spännande undervisning.
Men, SAMTIDIGT, tycker jag ju förstås att eleverna ska lära sig massor av viktiga saker som ska utgöra en grund för utveckling av viktiga kompetenser. Jag tycker absolut att det är viktigt att eleverna ska förstå demokrati innan de försöker analysera huruvida vi bör ha en direkt- eller indirekt demokrati i landet. Och så vidare. Fakta om saker är viktigt. Ett visst mått av ”innantillkunskaper” måste alltid till. En förmåga att förstå ett sammanhang bygger oftast på att man har kunskaper om delar.

Jonaz Björk om: Varför skola?

Jonaz Björk har i  skrivit om: Varför skola? inom skolvaren.se och på egen blogg.

Björk konkretiserar därmed frågan Varför skola och kopplar frågan till syn på kunskap och lärande. Låt mig citera inledningen:

Varför skola? En fråga bestående av två ord måste ju vara enkel att besvara. Att det dessutom berör något som i princip alla har en erfarenhet av och därför vet mycket om borde alltså vara den enklaste av frågor. Så, vad är då svaret på frågan varför skola? Jo, för att annars skulle vi inte lära oss något!

Fast det stämmer ju inte. Vi lär oss massor utan skola. Gå, prata, reglerna i fotboll, hur man cyklar, att borsta tänderna och hur man knyter skorna. Det finns även de som lär sig både läsa och räkna utan skolan. Och även om det också finns skolor för att lära sig simma, spela instrument och dansa finns det många som erövrat kunskaper om och kunnande i dessa. Vi lär oss alltså massor utanför skolan och det finns forskare som visar att barn kan lära sig minst lika bra på egen hand, utan skola, och snabbare än dem i skolan. Så varför skola? Jo, för att annars skulle vi inte lära oss rätt saker! …..

Undertecknad har kommenterat Björks intressanta tankar direkt och inom storify.

Skriv gärna om er syn i kommentarerna här eller på twitter med taggen #synpålärande eller #varförskola.