Utvalt inlägg

Vad denna blogg handlar om

Denna blogg handlar om olika syn på lärande. Har för avsikt att ta upp olika syn på lärande och fördjupa diskussionen kring vad som kan läras ut och in, hur man får lust att förstå, och skolans och lärares drivkrafter:

För att i någon mån förtydliga vad vi diskuterar här skulle jag vilja lyfta fram två inspiratörer:

Peter Gärdenfors: “Lusten att förstå” :
http://www.ur.se/Produkter/160535-En-bok-en-forfattare-Peter-Gardenfors.

Richard Gerver: “Skolans drivkrafter – att leda in i det okända”:
http://www.ur.se/Produkter/174592-UR-Samtiden-Skolans-drivkrafter-Att-leda-in-i-det-okanda.

Men en poäng med sidan är just att alla ska kunna lyfta fram många fler förhållningssätt och inspiratörer kring lärande.

Strategi för att förbättra den digitala kompetensen

Skolverket har fått uppdrag att ta fram nationell skolutvecklingsstrategi för att förbättra den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syfte att minska lärares och rektorers administrativa arbete.

I samråd har Skolverket fått fram att det finns stort kompetensutvecklingsbehov:

synpunkterFrånGenomfördaSamråd

Edward Jensinger skriver om ”Nationell strategi för fortbildning?”:

Det har efterfrågats en nationell strategi för skolans digitalisering. Jag och många andra har hojtat högljutt om behovet. Det är allmänt känt att ojämlikheter mellan skolor är mycket stor i allmänhet och inom området digitalisering i synnerhet. I olika sammanhang talas det om A och B skolor där förutsättningarna för elever är olika och ojämlikheterna ökar. Behovet av den där kloka nationella strategin för skolans digitalisering är mycket stor.

Nationell strategi låter stort och viktigt. Själv tittar jag dock mer på konkreta goda exempel som redan finns. Det finns många lärare som redan synliggjort  sin undervisning, sitt upplägg, på nätet.

Det skulle behövas ett verktyg som underlättar kategorisering, klassificering och strukturering av goda exempel. Likaså skulle det, med samma logik, behövas tillgängliga nationella digitala läromedel som varje lärare skulle kunna använda, referera till och vid behov kunna utveckla till sitt egna material.

Låt mig på slutet jämföra ”utveckla undervisningen om hur digitaliseringen påverkar oss på samhälls- och individnivå” med begreppet Medie- och Informationskunnighet (MIK) som också försöker fånga digitaliseringens möjlighet (och hot).

Jag har på annan plats skrivit om medie- och informationskunnighet:

”Hur får vi en hållbara utveckling av medie- och informationskunnighet?” frågar sig Michael Forsman på sid 77-84 i UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning (Carlson, 2013,Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället-Skolan och demokratin). Eftersom det är en bra fråga och en poängrik rapport så tar jag avstamp från denna rapport och fråga. Forsman menar att i Unescos-dokument ”Media and informations Literacy. Curriculum for teachers” (2011) är medie- och informationskunnighet i första hand ett instrument för demokrati, fred och samförstånd mellan medborgare. Forsman menar dock att en ökad medie- och informationskunnighet hos lärare och elever har betydelse också för framtidens arbetsmarknad och för att lyckas i den globala konkurrensen. (ibid s 77).

Skolan skapades ur båda dessa behov (demokrati och konkurrens):

Skolan som vi känner den skapades utifrån industrialismens behov av massutbildning och kollektiv lydnad [konkurrens], men också med upplysning och bildning som ideal  [demokrati] (Liedman 2001/2002, i Forsman 2013, s 77).

Dessa både utgångspunkter finner jag intressanta att fördjupa sig i, vilket gjorts här.

Datorer i skolan

Datorer i skolan är som intellektuella förstärkare. Bra skolor blir bättre och dåliga blir sämre av dem. Det skriver Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet. Mer om detta i denna artikel:

Även om forskningen på området har en hel del kvar att göra visar den tydligt, att det inte är att man använder en dator som är viktigt, utan hur man gör det. Vi har länge vetat att tekniken är ett slags ”intellektuell och social förstärkare”, för att citera den amerikanske forskaren Marc Warschauer: bra skolor blir bättre och mindre bra blir sämre. Skillnaderna ökar. Då är förstås enbart en ökning av datoranvändning inte en lösning: det krävs bättre kvalitet i användningen.

Anledningen till att IT-användningen ger ökade skillnader mellan skolor – utöver vad som beror på andra faktorer – är arbetssätten, både elevernas och skolornas. Då det gäller eleverna finner Skolverket i sin analys att de elever som använder internet för skolarbete också har bättre resultat i Pisa-undersökningen.

I bra skolor har lärarna utvecklat effektiva arbetsmetoder där man drar nytta av teknikens möjligheter. Man ger eleverna anpassade uppgifter, organiserar samarbete och formativ bedömning, utnyttjar tekniken för att hålla bättre kontakt med enskilda elever och stödja dem i arbetet. I andra skolor släpps eleverna ofta fria att i stor utsträckning arbeta på egen hand. Tekniken blir en ersättning för lärarens engagemang och det fungerar inte.

Sedan har vi problemet med ineffektiv ledning. Fältropet i den svenska skolan har under flera år varit ”en dator per elev” – fokus på tekniken. Först under den allra senaste tiden har det blivit mer diskussion om pedagogiken (kallas ofta missvisande för ”digitalt lärande” trots att det handlar om vanligt lärande med tekniken som hjälpmedel) och behovet att sprida de goda metoder som har kommit fram (”kollegialt lärande”).

Sen något intressant:

Men det räcker inte. Kollegialt lärande kan förbättra spridningen av bra arbetsmetoder (och begränsningen av dåliga) inom en skola, men inte mellan skolor, och det är där de största skillnaderna finns. Vi har sett att kommuner som lyckats väl har gjort betydande insatser inom exempelvis fortbildning av lärare och resultatuppföljning. På skolkontoret i dessa kommuner pratar man pedagogik, inte bara teknik.

Tyvärr har det blivit så att digitalt lärande inte sker mellan skolor!? Detta uppmärksammas:

Det finns många exempel på god teknikanvändning i skolorna, men för att höja resultaten i Pisa-mätningarna måste de goda metoderna spridas och de dåliga bekämpas. Innovation uppstår i klassrum och det är skolhuvudmännens ansvar att se till att den sprids. Ledarskap är nyckelordet här. Kollegialt lärande är en del av lösningen, men man måste också bedöma effekter av nya metoder.

För det andra är skolan inte organiserad för spridning av innovation. Man kan komma en bit genom att kollegor i arbetslag samarbetar, men för att innovationer ska spridas mellan skolor krävs både kvalitetskontroll och aktivt ledarskap hos skolhuvudmännen.

.

Featured Image -- 635

#pedaläslyft – Hur gör vi?

Nedan (från thereselinner.wordpress.com/2015/06/07/pedalaslyft-hur-gor-vi/) exempel på lärare som utvecklas. Se även på edcamp.se/pedalaslyft15/ , Sara Brunns blogg , facebookgrupp och filmade hangout på youtube (del 3, filmat av Sara Bruun) om #pedaläslyft (#pedläslyft förekommer också).

ThereseLinnér

Hur gör vi ? #pedaläslyft

Idag har vi arrangörer “träffats” via Google Hang Out för att diskutera hur vi ska lägga upp #pedaläslyft under sommaren.

Boken som blev framröstad av över 100 deltagande lärare är: James Nottinghams Utmanande undervisning (Natur & Kultur) Den som är grön!

Avhandlingen som vi ska läsa är: Maria Rasmussons Det Digitala läsandet.

180 lärare har hittills anmält sig och det går fortfarande bra att hoppa på och av precis som du själv vill. Vi tycker att det är viktigt att deltagandet är helt på dina egna villkor. Du gör som du själv vill helt enkelt! Ditt engagemang är frivilligt. Du kan glida med och bara läsa eller kan du diskutera hejvilt om du vill det. Nyckelorden blir #omduvill!

Natur och Kultur stöttar ‪#‎pedaläslyftet‬ genom rabatt på boken av Nottingham! Ta del av rabatten genom att beställa boken Utmanande undervisning på Bokus. Använd kampanjkoden uppmuntra och få…

View original post 514 fler ord

Vad ska prioriteras i skolan?

Detta är kanske främst ett test av ARS-verktyg på ”distans”. Gå gärna in på www.govote.at och knappa in koden: 88 94 89 (eller gå direkt till https://www.govote.at/cc2d09 ) och svara på två frågor rörande vad som ska prioriteras i skolan.

Självklart är svaret i sig också viktigt:
https://www.mentimeter.com/public/9861915b8efa/9695130f567c
(Här var det meningen att svaret skulle vara inbäddat men det lyckades jag inte med…)

(alternativ länk till svaret på första frågan, andra frågan)

MIK – om källkritik och lärarens framtida roll

För att förstå informationsflödet kan det vara bra att ha en genomarbetad syn på Medie och informationskunnighet (MIK; mer om MIK-modellen). Ett sätt kan vara att gå in på Statens medieråds utbildningsplattformar: ”MIK för mig”, mik.statensmedierad.se/utbildning/elever, mik.statensmedierad.se/utbildning/larare, samt www.uppdragmik.se. Ett annat sätt kan vara att lyssna på Statens medieråds mediepoddar, t ex avsnitt 2: MIK – om källkritik och lärarens framtida roll: Läs mer