”Verksamhetsutveckling – användardriven digitalisering” (våren 2022)

En kort nätbaserad kurs som jag gick under vintern/våren 2022 var: ”Verksamhetsutveckling – användardriven digitalisering”,, 2,5 hp. Denna kurs inleddes den 3 feb med att Christian Master Östlund (RG) och Linn Gustavsson (RG) bl a pratade om användarvänlighet och användbarhet. Man ska inte göra system för användarvänlig, dvs tro att inte operatörer inte kan. Digitalisering kan leda till maktskifte, från operatör till processövervakare. Ska vi prata om ”användare”, stakeholder eller ”customer”? Kortkommandon kan vara bättre än att klicka (runt).

Första dagen pratade vi om digitalisering, design och desingteori.

Vi gick igenom begrepp som collaboration och cooperation:

Vad denna blogg handlar om

Denna blogg handlar om att få syn på lärande. Hur får man då syn på lärande? Både sitt egna och andras lärande, men kanske framförallt hur man ser på lärande (sitt egna och andras lärande). Vad är viktigt att lära? När? Hur? Var? Jag har för avsikt att ta upp olika syn på lärande och fördjupa diskussionen kring vad som kan läras ut och in, hur elever (eg alla som vill lära) får lust att förstå, och skolans och lärares drivkrafter till att lära ut på ”bästa” sätt och hur skolan och lärare lär nytt kring ämnesinnehåll och pedagogik (som säkert kan knytas till begreppet ”pedagogiskt ledarskap” (#pedagogisktledarskap).

För att i någon mån förtydliga vad vi diskuterar här skulle jag vilja lyfta fram två inspiratörer:

Peter Gärdenfors: “Lusten att förstå” :
http://www.ur.se/Produkter/160535-En-bok-en-forfattare-Peter-Gardenfors.
(tyvärr fungerar inte länken direkt numera; ämnet tas även upp i programmet ”Varifrån kommer lusten att lära”).

Richard Gerver: “Skolans drivkrafter – att leda in i det okända”:
http://www.ur.se/Produkter/174592-UR-Samtiden-Skolans-drivkrafter-Att-leda-in-i-det-okanda.

På Twitter använder jag tagen #synpålärande för att lyfta fram det som jag tolkar som (olika) syn på lärande (det ska förhoppningsvis vara möjligt att se detta twitterflöde nere till höger på denna sida). Här är bara ett (av många) bra exempel på intressant tråd i ämnet.

En poäng med bloggen var först att att lyfta fram andra personers förhållningssätt och syn på lärande, dvs att ta in andras tankar kring lärande; men det har inte fallit så väl ut. Men vill du som läser detta ha med en text så tar jag säkert emot den med öppna armar.

Agil strategi – Vad har jag lärt mig?

Vad har jag lärt mig under en 2,5 hp kurs i agil strategi? Jag har lärt mig en hel del om kraften i att tänka själv, värdet av regelbunden feedback, ha en tydlig struktur och mål med korta (3-4 veckor) perioder för avstämning och reflektioner. Kontinuerligt har jag i korta ”feedbackloopar” påmint mig själv i korta twitterinlägg kring #agilstrategi. (Vidare funderar jag på generellt på själva lärandet i nätkurser, har sista tiden gått nio kurser som varit helt nätbaserade – ett bra, smidigt och intressant sätt att lära nytt).

Sprintplanering utgår från en prioriterad och tidbestämd backlog, där teamet plockar ihop uppgifter, ”tasks” (eller s.k. ”user stories”) som ska ingå i en sprint – viktigt är att det måste finnas fri tid inbyggd i sprinten. Vidare är det viktigt att teamet får vara med och göra uppskattningar (”estimeringar”) över hur lång tid olika userstories tar att genomföra – s k story points: 1, 2, 3, 5, 13, 20 etc; eller S, M, L eller XL stories. Roller i agilt upplägg är: produktägare, agil coach/scrummaster (som en ICF coach) och teamet (där det byggs in feedback och reflektion) (Källa: Ingrid Elison)

Hur fungerar våra projekt?

med avseende på:

• hur initieras projekt
• hur fattas beslut och av vem
• hur skapas tidplaner
• vilken flexibilitet för ändringar finns
• hur organiseras projekt
• hur avslutas projekt, hur hanteras lärdomar

Som administratör inom universitet kan man både ha formella roller i formella projekt, såsom t ex administrera projekt som spänner över flera institutioner och flera lärosäten/universitet. Men det kan även vara mer informella roller i informella projekt, såsom att hela tiden se till att den ”ekonomiska cykeln” (det som ekonomiskt ska göras under ett år) blir smidigare att genomföra, men med en än större tydlighet för såväl överliggande ledning som för den egna personalen inom institutionen. Låt oss här först koncentrera oss på forskningsprojekt som spänner över flera institutioner och flera lärosäten/universitet.

Agil strategi

Under hösten 2021 gick jag nätkursen: ”Verksamhetsutveckling – Agil strategi” (2,5 hp). Litteratur är: Francke, Lennart & Nilsson, Göran (2017/2018) Agila företaget : fiskstim eller supertankers i en dynamisk värld?

Och när kursen ”Verksamhetsutveckling – Agil strategi” är klar är det dags att gå vidare till nästa 2,5 hp kurs: Användardriven digitalisering.

I och med att kurserna drivs smidigt (agilt!?) via nätet så tänker man nästan inte på var de fysiskt leds ifrån, men det är Högskolan Väst.

Nätkurser

Jag har under senate tid gått tretton (13) nätbaserade kurser, där de flesta har gått helt på distans (se tabell nedan). Några (som ”Internet, Medier och Datornät” och ”Utbildningsbibliotek, IKT och nya medier”) hade inledande träffar i Kalmar resp Borås. Vidare har de flesta kurser varit upplagda så att man har själv helt valt när man loggar in för att göra göra de olika delmomenten, så kallat asynkront upplägg. Kanske bör man skilja på denna typ av asynkrona nätkurser, från nätkurser som är ”synkrona”, dvs där det krävs att man loggar in vissa tider (en modell som visar detta). Personligen gillar jag, och finner mest praktiskt och effektivt, att nätskurserna är asynkrona -däremot gillar jag aktiva diskussioner kring ämnet i lärplattformen (och via andra forum, som t ex Twitter).

Nätbaserade kurser	högskolepoäng
Internet, Medier och Datornät, 7,5 hp, Linneuniversitet, Kalmar, 1996	7,5
Arbetslivets pedagogik I, utbildning och lärande i arbetslivet, 15hp, Linköpings universitet, våren 2009.	15
Digitala medier och lärande, 15 hp, Malmö högskola, våren 2014.	15
Bibliotek i nätverkssamhället, 15 hp, Lunds universitet, hösten 2014.	15
Utbildningsbibliotek, IKT och nya medier, 7,5 hp, Högskolan i Borås, våren 2015.	7,5
Energi och naturresurser; Energi och klimat, 7,5 hp + 7,5 hp, Mälardalsens högskola, våren 2019.	15
Människan, miljön och samhället, 7,5 hp, Umeå universitet, våren 2020.	7,5
Solenergi, 7,5 hp, Halmstad	7,5
Digital kompetens och lärande I, 7,5 hp, Umeå universitet, våren 2021.	7,5
Agil strategi, 2,5 hp, Högskolan väst, ht 2021 (mer info)	2,5
Verksamhetsutveckling – användardriven digitalisering, 2,5 hp, vt 2022 (mer info)	2,5
Mat och miljö, 7,5 hp, Umeå Universitet, ht 2022	7,5
Miljövetenskapens grunder, 7,5 hp, Karlstads universitet, vt 2023 (sluttext)	7,5
Företaget, miljön och samhället, 7,5 p, Umeå universitet, ht 2023	7,5
Totalt antal högskolepoäng (hp):	125

Neil Selwyn om digitalisering av utbildning

Neil Selwyn om digitalisering av utbildning:

Selwyn tror inte på personalisering av undervisningen. Det leder bara, enligt Selwyn, bara till individualisering och gynnar bara de som är välutbildade.

Alternativa fakta frodas i skoldebatten

Läste Ingrid Carlgren artikel i Skola & Samhälle: Alternativa fakta frodas i skoldebatten.

Lämnade en kort kommentar:
Intressant analys om vad som bygger kunskap bäst. Säkert olika för olika personer. Vill du höra en föreläsning, live, på video, jobba själv, i grupp, eller diskutera synkront i helklass, eller asynkront på olika plattformar? Skulle vara intressant att se hur relationen mellan dessa arbetssätt har förändrats inom grundskola, gymnasium och universitet under de sista 50 åren.

Ingrid Carlgren diskuterar kanske främst grundskola och gymnasium, men kanske gäller anslaget även högre studier…

Själv är jag, i mogen ålder, barnsligt förtjust i nätkurser som bedrivs helt på distans där man får följa en bra struktur och där kursansvariga uppmuntrar till och där LMS:en inbjuder till asynkron kommunikation. Kursansvariga får gärna hämta inspiration från Design for learning.

Med design för lärande mot nytt paradigm för lärande

David Carless föreläste den 5 mars 2021 inom Lärosäten syd ”seminar on assessment in online teaching”, vilket fick mig, som controller utan gränser, att ”knåda” på hans tankar. Preliminärt resultat blev:

Carless kommentar.

Lärande -performativ diskurs eller performativ karaktär

Inom nätkursen Digital kompetens och lärande tas upp att lärande kan beskrivas som design av fakta och karaktäriseras som performativt. Kress & Selander (2010) Design för lärande menar att lärande kan uppfattas i analogi med design. Säljö (2015) talar om en performativ karaktär på lärandet där ”man visar att man kan använda viktiga delar av det kulturella minnet och integrera det i det egna problemet eller den egna frågeställningen” (Säljö, 2019). Skolverket (2018) refererar till Design för lärande och menar att ”lärande blir inte främst en förmåga att minnas, utan handlar att använda sina kunskaper för att göra analyser, kommunicera och samverka med andra”.

Finns ”ett tredje rum” mellan teori och praktik?

Finns ett ”Third space” mellan ”Campus Courses and Field Experiences”? Ken Zeichner (2010) har undersökt frågan: ”Rethinking the Connection Between Campus Courses and Field Experiences in College- and University-Based Teacher Education”. Ibland pratar man om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som ett sådant tredje rum.

Ett intressant stycke i texten är när Zeichner berättar om den akademiska läraren Pam Grossman som använde sig av en erfarens lärares, Yvonne Divans Hutchinson, blogg för att beskriva metod och pedagogik inom skolan [andra exempel]: